Det nationella uppföljningssystemet

För att en verksamhet ska utvecklas måste den följas upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljningen av förskola, skola och vuxenutbildning är det nationella uppföljningssystemet.

Det är huvudmännen för utbildning och annan verksamhet som är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling.

Den officiella statistiken redovisar hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser de använder och vilka resultat som uppnås på nationell nivå och jämförelsetalen visar samma uppgifter på kommunnivå. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras.

Två gånger per år produceras och publiceras också så kallade kommunblad. Dessa ska ge en sammanfattande bild av kommunens förskola, skola och vuxenutbildning utifrån ett urval av de senast publicerade jämförelsetalen. En jämförelse görs även med andra liknande kommuner och med riket som helhet. Kommunbladen finns att ladda ned från Skolverkets webbplats.

Om uppgifterna i databasen

Uppgifterna i databasen för jämförelsetal bygger på totalundersökningar av alla Sveriges skolor, med SCB:s register över skolor i Sverige samt Sveriges alla kommuner som utgångspunkt. Redovisningen omfattar dels barnomsorgen totalt varav förskola, familjedaghem (t.o.m. 2008), pedagogisk omsorg (fr.o.m. 2009), fritidshem och öppna verksamheter särredovisas, dels alla skolformer. Fr.o.m. 1998 redovisas också uppgifter om förskoleklass.

Mätningen av uppgifter om barn, elever och personal, både i grundskola och gymnasieskola, görs den 15 oktober eller den vecka då detta datum infaller varje år. Resultatet av den mätningen avser läsår och publiceras på våren för pågående läsår. Mätningen av betyg och provresultat görs varje vårtermins slut och resultatet redovisas vid årsskiftet för föregående läsår.

Mätningen av uppgifter om elever, kursdeltagare och studieresultat i komvux och svenska för invandrare (sfi) görs i början av varje höst och vår, redovisas i slutet av juni och avser kalenderår.

Uppgifter om kommunernas kostnader publicerades sista gången för kalenderår 2008 i databasen. Dessa uppgifter finns därefter i Statistiska centralbyråns statistikdatabas.

All redovisning sker i form av jämförelsetal för respektive huvudman och/eller hemkommun. Om inget annat anges i variabelnamnet avser uppgifterna i förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan kommunala skolor. Fristående skolor på förskoleklass- och grundskolenivå redovisas i grupper efter sin inriktning och fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor, riksinternatskolor eller efter inriktning.

Hur samlas uppgifterna in?

De uppgifter som redovisas i databasen för jämförelsetal har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket.

Uppgiftslämnarna till skolstatistiken är skolor och kommuner. Uppgifter om förskola och annan pedagogisk verksamhet lämnas av kommuner för verksamheter i såväl enskild som kommunal regi.

Datainsamlingen sker till största delen elektroniskt. Elevuppgifter samlas in på individ- och/eller gruppnivå. Uppgifter om pedagogisk personal samlas in på individnivå förutom personal i förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola.

Sambearbetning av registeruppgifter

Vissa tabeller redovisar data om elever som inte primärt bygger på uppgifter från skolor och kommuner. Uppgifter om bl. a utländsk bakgrund och elever bosatta i annan kommun hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen. Uppgifter om lärarnas utbildning hämtas från Högskoleverkets register över examinerade. Uppgifter om elever och betyg i gymnasieskolan hämtas från Centrala studiestödsnämnden och Verket för högskoleservice.

Om det blir fel...

Det kan i vissa fall vara nödvändigt att korrigera statistiken p.g.a. att den statistik som tidigare offentliggjorts är felaktig. Skolverket korrigerar sin officiella statistik om felet är så stort att statistiken på riksnivå påverkas. Om uppgiftslämnaren har rapporterat felaktiga uppgifter måste hela rapporteringen göras om. Det går inte att enbart ersätta felaktig statistik eftersom uppgifter på individnivå ofta sambearbetas med andra registeruppgifter på SCB.

Om felet inte är stort publicerar Skolverket i vissa fall en kommentar i anslutning till den felaktiga statistiken.

För ytterligare information om uppgifternas tillförlitlighet hänvisas till kvalitetsdeklarationen på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se under länken Statistik efter ämne/Utbildning och forskning.

Att använda uppgifterna

Vid analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader som framkommer mellan kommuner eller huvudmän. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckats organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. Skillnaderna kan också vara uttryck för olika prioriteringar. Uppgifterna kommer säkert att generera många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen.

Det är viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever eller personal/lärare att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet kan förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par elever eller lärare. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever.

Materialet i databasen ger ingen grund för "betygssättning" av verksamheterna eller skolverksamheten hos en huvudman. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. Förklaringar till enstaka värden är det oftast huvudmannen som kan ge. Definitioner för de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i databasen finns under länkrubriken Definitioner. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i variabellistan skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det viktigt för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna.

Skolkommun respektive hemkommun

För grund- och gymnasieskolan samt komvux avser uppgifter om elever i vissa fall skolkommun och i andra fall hemkommun. Skolkommun avser den kommun där eleven går i skola och hemkommun avser den kommun där eleven är folkbokförd. Det framgår i variabeln om den avser hemkommun eller skolkommun.

Att tänka på vid jämförelser över tid

För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett ändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, t ex genom att uppgiften får "byta namn". Förändringar kan också markeras genom att det "flaggas" för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget.

Vad betyder prickade värden?

Ibland finns det inga värden angivna för uppgifter i databasen. Nedan framgår vad värdet 0 betyder och vad en eller två prickar betyder.

Redovisningsperioder

De uppgifter som redovisas för ett visst år kan avse olika redovisningsperioder och mättidpunkter. Nedan följer en exemplifiering av perioderna och mättidpunkterna och vilka uppgifter som avses i respektive fall.

Exempel: Uppgifterna i databasen för år 2010 avser följande